I ett driftutrymme så finns det ett flertal olika komponenter. En av de mest vitala är apparatskåpen. Apparatskåpen kan vara benämnda som AS01/AS1 beroende på hur man benämner. Inuti ett apparatskåp så sitter det olika styrenheter. Det är dessa som styr och reglerar de olika komponenterna i driftutrymmen. Om apparatskåpet är uppkopplat till en central databas så kan även driften få larm och se igenom driftkorten för specifika system.
På bilden ovan så kan vi se en PLC från Saia-Burgess. PLC står för Programmable Logic Controller, det är själva styrenheten för tekniken som finns i fastigheten. En stor andel av de styrenheten som vi ser i fastigheterna är Saia-Burgess.
Idag så är det en industristandard att ha antingen PLC eller DUC i sin fastighet. Den sköter styrningen i fastigheten och förenklar både förvaltningen och driften. En PLC/DUC kan antingen vara lokal eller vara uppkopplad till ett övergripande system. Den förenklar även arbetet med att energieffektivera fastigheten.
För att få en enkel överblick av hela systemet så sitter det en operatörspanel på apparatskåpet. I operatörspanelen så kan man exempelvis se över samtliga larm och driftkort. Detta förenklar arbetet för driftpersonalen när det är driftstopp och de behöver felsöka systemet. Det är även en del som vi tittar igenom. Ofta så är det en snabb överblick av larm och tidigare fel.
När vi utvärderar skicket på ett apparatskåp så ser vi ofta till det ytliga skicket. Dock så är det även viktigt att se igenom vilka komponenter som finns inuti. Exempelvis transformatorer, elcentral/proppskåp osv.
Det finns flera olika tillverkare av apparatskåp. Vanliga märken förr i tiden var Eldon och Sarel. Idag så ser man ofta Elkapsling. Alla skåp är i helhet likadana i utformningen, det enda som kan vara annorlunda är hur skåpen öppnas.
Kort sagt så kan man säga att apparatskåpet är hjärtat för driftutrymmet. Det är kärnan som hjälper allting att fungera som det ska.